♥

Min tårar rinner ner för mina kinder.... Jag försöker, jag försöker hindra dom, men jag klarar det inte... Jag är så jävla trött på att bli sviken, jag är så trött på att alla ska hålla på! Jag saknar dig något otroligt. Jag känner hur hjärtat bultar så hårt att de gör ont när jag hör ditt namn. Jag saknar dig, men kan aldrig få tillbaka dig. Jag har klättrat så hög för att klara mig från floden, men jag lyckas inte.

Jag vet faktiskt inte vart jag ska ta vägen. Jag sitter och dunkar hög jävla musik och känner hur tårarna är på väg. Alla säger att du inte var värd mig. Men jag tror det var tvärt om.. För det gör ont, jag fäller tårar när du inte set. Jag fick också vet att min vän har ljugit, gått bakom ryggen på mig, inte varit ärlig... känns ju jätte skoj. Jag älskade dig verkligen, jag gav dig en ny chans! Jag har gjort så mkt som jag kunne! jag älskade dig min vän.. Jag älskade dig..

Hela mitt liv finns nerskrivet i ett text dokument. Jag menar det. det finns en stor jävla mapp hos socialen om mig från att jag var liten. Jag fattar inte hur livet kan vara så orättvist? Jag vill ha tillbaka min storebror, får jag det? nej. Jag vill ha bort alla dåliga minnen, får jag det? nej. Jag vill börja må bra, får jag det? nej.

Jag har lärt mig att inte ta skit från någon. Men endå gör jag det. Men jag har blivit bättre på att inte göra det.

Mobbning det är ett starkt ord. Det är inte ett ord man använder hur som helst. Mobbing är när du blir utsatt för kanske psykiska trakaseringar om och om igen! Typ att dom säger "du är äcklig" eller "jävla snorunge" eller andra saker som får en att må dåligt. Allt mobbar vill är att man ska börja må dåligt. Jag blev när mobbad och sånt i 7:an av ett par tjejer i min förra klass som gjorde så jag började må så dåligt att jag har fått psykiska problem. Sen är jag sån som tycker att alla ska bli likabehandlade, så hör jag någon sitta och snacka skit så säger jag till dom att dom ska gå och säga det till den personen på direkten istället! För jag hatar skit snack! kan inte säga att jag inte har snackat skit nångång, för det har alla gjort. Men sen tänker jag på hur jag mådde när folk snackade skit om mig.

Sitter och kollar på byggare bob! hahaha så jävla töntig är jag (a) :D

Gomorron!

Nu tänkte jag berätta lite om min skolgång. Det finns nog många där ute som har problem med skolan men inte vågar erkänna det. Jag vågar erkänna det. Jag mår jätte dåligt av det. Hela mitt liv har skolan varit upp och ner. Jag har blivit mobbad och trakaserad. men jag ska ta det från 7:an och uppåt!När jag började 7:an så var skolan underbar, jag grät när jag var sjuk för jag inte kunde till skolan, men efter ett tag ändrade det sig, för alla tjejer gick emot mig och började nät mobba mig, sms mobba mig och sånt. Jag klarar inte sånt, sen började dom snacka skit om en av mina nära vänner, och jag hatar skitsnack över allt och annat!

Så hon som satt och snackade skit så jag hörde gick jag och sa "Eyy Anna, om du ska sitta och snacka massa skit tycker jag du kan gå och berätta det på direkten till Amalia istället för att sitta här i sprida en jävla massa rykten" sen fick tjejerna en massa emot mig, bara för jag tog min vän i försvar.Jag kunde väl inte hjälpa att jag tyckte att det var fel att snacka en massa skit!?

Det ledde till att jag blev deprimerad. Min mamma trodde inte jag skulle klara det. Jag gick inte till skolan på ett halvår, jag missade halva 7:an ren tur att jag fixade att klara mig egentom 7:an. Jag fick gå sommarskola, men det är jag nästan glad för, för jag kom igen med skolarbete, och fick massa nya vänner! Och sommarskola är inte så tråkigt som det låter, för det är rätt kul, man lär sig jätte mycket. Man får jobba med det man har missat eller sånt. Jag är så sjukt jävla glad för jag har haft mina vänner som har stöttat mig. Men iallafal, jag bytte till åby 4 månader innan sommarlovet, jag lyckades ta igen rätt mycket, men sen blev det att vi skulle flytta. Jag gick 1 månad i Åby sen började jag Strömsnäs skolan. Och jag måste säga att det är den sämsta skolan någonsin! Direkt när jag började där så blev jag utklassad som en med dåliga betyg för jag var vän med en som inte har bra betyg eller är omtyckt.

Sen gick det ett tag, och alla i den skolan ska se ut likadant och vara likadana, annars blir man mobbad, och jag orkade inte den skiten! Jag sa till ”ledaren” eller vad man ska säga att hon är en jobbig fjortis som alltid ska bestämma över alla andra, jag var trött på det. Jag är inte den som blir trött på sånt så jävla lätt. Jag har min egna stil, och jag är mig själv. Jag vill inte klä mig och se ut som alla andra, så tråkigt! Jag är trött på dom, och nu blir jag mobbad av dom, varje dag får jag höra att jag är äcklig, ful och att jag har förstört hela klassen, alla bråk är pgr av mig, det får jag höra varje dag. Jag är trött på det, så jag sitter och tar åt mig, jag tar åt mig så mycket att jag har slutat gå till skolan IGEN. Jag har ett enda G och det är ett svagt G i musik. Jag får höra hela tiden att jag kommer inte få något jobb, någon man eller att jag har inte någon framtid av mina lärare och rekton.

På fredag har jag möte med rekton och kommer inte Renata från SOC så vägrar jag gå dit, för då är Tore min rektor jätte uppkäftig, och jag är inte den som är så jätte snäll i mun jag heller, men jag är inte så elak som han är. Men om någon har problem med skolan, var inte rädd, skriv till mig, eller om ni mår dåligt rent allmänt och behöver någon som förstår, för jag har varit med om det mesta, detta är bara liten del av mitt liv. Jag tänker berätta mer om mitt liv sen. Men inte nu, kan inte ta hur mycket tid som helst på det. Men ni ska veta att jag finns alltid som lyssnare och kan ge råd. Livet är hårt, men jag är HÅRDARE!

Xoxo  Lillen